«Människan är den vackraste staden» by Sami Said

"Världens hjärta var är det var är det var är det? Där ute i det okända finns det en kraft som drar i oss, du förstår va, och jag lyssnar, jag är beredd att bryta upp och börja om men den avslöjar inte vilken riktning man ska ta. Man måste själv avgöra om känslan blir starkare eller svagare. Är det hit eller dit? Ibland tänker jag att den inre kompassen ska leda mig rätt, ibland att den är en fiende som för oss vilse."

San Francisco är en självutnämnd upptäcktsresande från Afrikas horn, tillfälligt strandsatt i norra Europa. Pengarna är slut och gränserna har stängts. Tillvaron i det nya landet går ut på att hitta ett sätt att ta sig vidare. Till skimret, till Amerika kanske. Vägen, den är också människorna man tyr sig till. Manni som delar ut reklam och är beredd att utplåna sig själv i jakten på papper. Richard före detta Hussein som tror att män i kostym är ute efter honom. Isol med ett vapen i väskan. Madam som sköter om parken på ön efter sin framlidna man. Och Yei, älskade galna Yei, vännen som han tappat bort någonstans på resan och återfinner igen.

Allt är i rörelse, och alla är på sin vakt, jagade rent av. Men av vilka? Lånehajar? Säkerhetstjänsten? Passpolisen? Maskerade svartuppar som vill återta ön och parken? Sin egen historia?

Än sen, säger Yei. Låt demonerna komma.

Det måste finnas något för oss där ute, säger San Francisco, det bara måste.

Sami Said, som debuterade med "Väldigt sällan fin" (2012) är tillbaka med en mästerlig roman fylld av liv och humor. Vi tvekar inte att kalla den en språklig triumf. Sapeurer från Brazzaville samsas med fascister och asylaktivister i en kalejdoskopisk berättelse om vår tid.